Syskonrättvisa

Skiften strandar på syskon, inte på skatt. Gården är värd mycket men bär sällan så mycket att den som tar över kan betala ut alla.

Utgå inte från marknadsvärdet. Utgå från vad föräldrarna behöver, vad lånen är och hur mycket skatt som ligger inbyggd i gården.

Metoden

Ahlbäck (2014) räknar så här:

1. Marknadsvärde minus lån, minus latent skatt, minus föräldrarnas behov. Det är nettot att dela.
2. Dela med antal barn. Det är en rättvis andel.
3. Ersättningen som krävs är lån, plus andelarna till syskonen, plus föräldrarnas behov.

Exempel, två barn

Gården är värd 12 000 000 kr. Lånen är 0. Den latenta skatten är 2 997 500 kr: skatten som skulle tas ut om gården såldes i dag. Föräldrarna behöver 1 500 000 kr för pension, boende och buffert.

• Netto att dela: 12 000 000 − 0 − 2 997 500 − 1 500 000 = 7 502 500 kr.
• Rättvis andel per barn: 3 751 250 kr.
• Ersättning som krävs: 0 + 3 751 250 + 1 500 000 = 5 251 250 kr.

Det är en gåva mot vederlag, under 85 % av taxeringsvärdet, så ingen stämpelskatt. Föräldrarna får 5 250 000 kr, ur det kan syskonet få sina 3 751 250 kr. Övertagaren tar lånet på 4 900 000 kr.

Tre barn

Samma gård med tre barn: andelen blir 2 500 833 kr per barn och ersättningen som krävs 6 501 667 kr. Två syskon ska ha sina andelar, övertagaren får resten som gåvodel.

Vad räknas inte

Siffrorna ovan räknar latent skatt som en kostnad alla delar. Om syskonen i stället får hela marknadsvärdet utan avdrag för skatten, får övertagaren en skatteskuld som syskonen inte bär.

Mer att ta ställning till, och som kalkylatorn inte räknar: laglott, förskott på arv, testamente och om gåvobrevet ska göra gåvan till enskild egendom. Se ordlistan.

Siffrorna är schabloner, se källor.